Om samtal – vetenskapliga och andra

Alla har väl upplevt misslyckade samtal. Samtal på sociala medier ska vi inte tala om – den s k Godwins lag fastslår (om än med en halvt skämtsam blinkning) att sannolikheten tilltar med samtalslängden för att meningsutbyte ska urarta i tillmälen där Hitler eller nazism ingår.

Konsten att samtala är uppenbarligen inte medfödd även om det kan verka så. I varje fall inte om man tänker på samtal som ska leda till något konstruktivt för samtliga deltagare, vilket i vetenskapliga sammanhang är direkt avgörande. Och det är det väl i andra också. Att föra sådana samtal kräver kunskap och träning.

Men hur lär man sig samtala? Säkert går det att tillägna sig det i handböcker eller genom att ta intryck av skönlitteratur (fast långa dialoger förstås kan trötta ut läsaren). Är kanske ändå det mest självklara att lyssna noga på väl genomförda samtal?

Då är bra radio och poddar oslagbart, inga bilder som frestar tanken att glida iväg. Ett exempel är P1:s söndagsintervjuer ledda av Martin Wicklin . De är också bra prov på intervjukonst, särskilt när programledaren lyckas undvika att sladda ner i pikanteriernas eller de undanskuffade pinsamheternas diken, vilket numera verkar ske alltmer sällan. Men jag upplever dem alltså främst som samtal, kloka utbyten av tankar mellan två personer där den ena är genuint nyfiken och väl påläst och den andra har något substantiellt att berätta.

Låt mig nämna två söndagssamtal på senare tid som varit särskilt givande och präglats av en ömsesidig strävan att verkligen få svar på intressanta och viktiga frågor, inte bara ställa till svars som annars är så vanligt i medier.

I det ena talar Wicklin med författaren och läkaren PC Jersild (8 december 2023), i det andra med filosofen, professorn och akademiledamoten Åsa Wikforss (18 februari 2024). Båda dessa samtal präglas av klarhet, precision och eftertanke. Och lugnt tempo. Samt en annan viktig sak: Kritisk självdistans – dessa två intellektuella resonörer verkar till skillnad från många andra kunna kommentera sig själva utan att hamna i självbespeglingens ekokammare. Och utan att glida undan och ge avkall på idéer, ståndpunkter och egna prestationer som de en gång bestämt sig för att stå för.

Denna sorts samtal strider förstås mot Godwins lag trots att de pågår en bra stund, den är alltså inte en naturlag. Vi har mycket att lära av dem. De uttrycker faktiskt också i exemplens form, och bättre än definitionens, vad en vetenskaplig attityd är.

Hur ofta diskuterar och analyserar ni samtal därute i klassrummen? Har någon av dina elever gjort ett gymnasiearbete om samtalets konst? Kan vi få en bättre värld – och kanske t o m en bättre vetenskap – tack vare bättre samtal? Vad tror dina elever?

Olle Alexandersson

Texten är av krönikekaraktär. Det som uppfattas som åsikter står för författaren.

Fakta

Mike Godwin, amerikansk jurist och författare, formulerade på 1990-talet den nämnda Godwins lag. Läs om den i valfri version av Wikipedia (här länkas till den engelska).

>>> EFTERORD
Vi tipsar om ytterligare en söndagsintervju som du inte bör missa, den med Ulf Danielsson den 7 april 2024, som du hittar här. Han är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet med strängteori som specialitet, författare av bl a populärvetenskapliga böcker och artiklar och har vid ett flertal tillfällen medverkat hos Forskningsnätet Skåne.

Andra samtal som kan lära oss alla mycket om samtalets konst förs på Filosofiska podden, ledd av den kända radiorösten Lars Mogensen och teoretiska filosofen Melina Tsapos. T ex ett samtal med en av Sveriges mest kända kognitionsforskare, Peter Gärdenfors, i april 2024.

Samtal kan även ske i skrift, t ex i form av debattinlägg. Ett exempel på ett sådant samtal är ett meningsutbyte i debatten om barn och skärmar i DN Kultur 23 april 2024 mellan två professorer i psykiatri, Martin Heilig, Linköpings universitet, och Christian Rück, Karolinska institutet – om det förekommer någon pajkastning i dessa båda inlägg är den så subtil att den undgår i varje fall mig. Ljusår från ”skärmarna”, dvs vissa delar av sociala medier som är den skriftliga samtalsform som dominerar scenen idag.