Historien som medel i politik, maktkamp och nationalistisk propaganda har uppmärksammats alltmer i forskningen. Oftast bygger historiebruk på ett nostalgiskt tillbakablickande. Ledarskribenten Mattias Svensson i Svenska Dagbladet tar ett annat och friskare grepp.
Fortsätt läsa Historiebruk i framtidens backspegel
Den nu aktuella forskningspolitiken har en blind fläck: människan, skriver två professorer i psykologi på DN Debatt. En kursändring är akut. Fortsätt läsa Utan mänskliga faktorn inte mycket till forskningspolitik
Trump drar in 22 miljarder av anslaget till Harvard. Ska vi skratta eller gråta? Fortsätt läsa Heja, Harvard!
Ockhams rakkniv, tumreglernas klassiker, dyker upp i samband med den ska vi säga komplexa utvecklingen i USA just nu. Det väcker ytterligare några tankar hos skribenten. Fortsätt läsa Skarpare knivar i lådan?
Den nya presidentens tillslag mot offentligt finansierad forskning i USA är bakgrunden till denna kommentar av FORSKNINGSNÄTETS redaktör. Slutfråga: Är det dags för en regelrätt motståndsrörelse i forskarvärlden?
Fortsätt läsa Behöver forskningen en motståndsrörelse?
Debatten går het om följderna av att elever och studenter överlåter på AI att göra gymnasie- eller examensarbetet. Senväg snarare än genväg till kunskap? Frågan ställs med utgångspunkt i bl a Ulf Danielssons inlägg i frågan i DN förra veckan. Fortsätt läsa Kunskap & AI: Riskerar hjärnan bli en soffliggare?
Användningen av ordet ”skärm” är olycklig, menar skribenten i detta inlägg. Fortsätt läsa Hög tid skrota ”skärm”
Vi rekommenderar inte ofta hundböcker här på FORSKNINGSNÄTET. Men att läsa nyutkomna ”Den empatiska hunden” bidrog till i varje fall krönikörens vetenskapliga bildning. Fortsätt läsa Bra populärvetenskap om vår bästa vän
I en gästkrönika på föreningen Vetenskap & Allmänhets blogg framför FORSKNINGSNÄTETS redaktör åsikter bland annat om vad skolan borde göra för att bidra till framgångsrik akademisk folkbildning. Fortsätt läsa Läs ny gästkrönika på VA-bloggen
Vetenskap är en kör av ständiga samtal. Även i mycket konkret mening. Sådana kan inte föras utan viss skolning. Kan vetenskaplig attityd även göra våra vardagssamtal bättre? Fortsätt läsa Om samtal – vetenskapliga och andra
FORSKNINGSNÄTET 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.