Här kommer ännu ett klassrumstips om framtidens biologi. Den kan snart vara här med full kraft.

Nyligen nämnde vi med anledning av årets Nobelpris i kemi ett snabbt växande forsknings- och teknikområde: syntetisk biologi. Det handlar alltså om att skapa organismer eller radikalt modifiera sådana som redan finns därute i flora och kanske även fauna. Betydelsen för läkemedel, lantbruk, energi och nya material kan bli enorm. Men skrämmande risker ligger också på lur.

Vi citerade brittiska veckotidningen Economist som i en artikel tog upp fenomenet kiralitet, ett fenomen som pristagarna studerat under många år. Det har att göra med spegelvända molekyler och är intressant särskilt inom området aminosyror, livets byggstenar. Artikeln i FORSKNINGSNÄTET kan du läsa här; den citerade artikeln finns i The Economist, vol 461, nr 9519, 3 oktober 2026.

Kiralitet kan utnyttjas just för att skapa eller modifiera organismer. Tillsätt AI och det öppnar sig ett turboläge för sådana strävanden. Till att börja med kan AI hjälpa forskarna att i racerfart simulera, granska och förstå egenskaperna hos massor av molekylvarianter och basparskombinationer.

Mycket gott kan förstås komma ut av den syntetiska biologin. De flesta som ägnar sig åt den har säkert också de bästa avsikter. Men illasinnade krafter, sådana som härjar mer eller mindre förstucket inte minst i Europa just nu, skulle lika gärna kunna använda samma teknik för att skapa stor skada. Det skulle kunna gå så långt som till iscensatta pandemier eller utslagning av hela ekosystem.

Vi vill nu tipsa om ytterligare en artikel i Economist som ger ett bredare perspektiv på den syntetiska biologin, med AI:s roll i centrum (The life fantastic, även publicerad som AI will make it possible to design and build organisms from scratch, The Economist 17 oktober 2026, sektion Science & Technology). Med AI går det att utforska hela det teoretiskt möjliga ”genetiska rummet”, alla kombinationer av alla tänkbara aminosyror, för att hitta material till nya organismer med önskvärda egenskaper.

I artikeln ges också exempel på möjliga tillämpningar. Till de mer fantasifulla hör självgående farkoster och fordon som, just det, går själva på fyra ben i stället för att rulla på hjul eller flyga.

Artiklarna i Economist ger en bra och tillgänglig introduktion till en forskningsgren i stark utveckling och med stor potential att revolutionera områden av vital betydelse för människan. Språkövningen är en extra bonus. Framför allt hoppas vi att dessa texter också används som underlag för etikdiskussion om syntetisk biologi. Hur ska vi hindra att denna ytterst viktiga kunskapsutveckling löper amok? Det finns ett stort behov av ett sådant samtal, här som inom många andra forsknings- och teknikområden. Vi gissar inte alltför djärvt att rätt många unga människor är högintresserade.

Fotnot

För den som vill gå vidare ger vi här med hjälp av ständigt tjänstvilliga ChatGPT några förslag på inte alltför svåra böcker om syntetisk biologi (dock har den inte spårat upp någon på svenska utöver en kort rapport från Vinnova, se nedan om den):

Jamie A. Davies: Synthetic Biology: A Very Short Introduction. Oxford University Press, 2018.
Ca 150 sidor. Ger grundläggande förklaringar och presenterar exempel från bland annat life science, energiteknik och miljöteknik. Grundkunskaper i biologi behövs för att hänga med.
AI-boten anger denna bok som ett förstahandsval. FORSKNINGSNÄTET har inte läst den. Möjligheten kan utvecklingen i vissa delar ha sprungit förbi den men att den ingår i den kända och enormt omfattande serien Very Short Introductions är en kvalitetsstämpel (vi har skrivit här om denna enastående serie av kortare böcker i ett stort antal ämnen – det är en lång artikel med mycket annat innehåll så ett tips är att söka i den på t ex ”very short”).

Natalie Kuldell, Rachel Bernstein, Karen Ingram, Kathryn Hart: Bio Builder. Synthetic Biology in the Lab. O’Reilly Media, Inc., 2015.
Ca 240 sidor. Utvecklad på MIT i samverkan mellan forskare, lärare som undervisar på motsvarande gymnasienivå och skickliga visualiserare. Verkar ingå i ett större system med t ex poddar. Påstås vara särskilt lämpligt för den som vill förstå hur den syntetiska biologin utövas praktiskt.

Amy Webb, Andrew Hessel: The Genesis Machine: Our Quest to Rewrite Life in the Age of Synthetic Biology. Hachette UK, 2022.
Ca 370 sidor. En populärvetenskaplig bok som tar upp tillämpningar inom medicin, industri och jordbruk och beskriver olika framtidsscenarier. Vi har bara flyktigt tittat på den hos Google Books där vissa delar är tillgängliga. Troligen är denna bok särskilt lämplig som underlag för diskussion om samhällsperspektiv och etiska aspekter på syntetisk biologi. En av författarna, Webb, är en känd forskare och universitetsprofessor med inriktning på framtidsstudier.

Lars Friberg: Syntetisk biologi, ett framväxande teknikområde för Sverige. Vinnova, 2024.
Ca 30 sidor. Ger en kort introduktion till ämnet, beskriver vilka sektorer den bedöms särskilt intressant för samt ger en översikt över hur olika länder satsar på syntetisk biologi. Kan laddas ner gratis som pdf här.