Svenskars allmänna förtroende för forskare ligger kvar på hög nivå enligt den årliga VA-barometern som presenterades idag (15 december 2023). Men frågetecknen kring AI är fler än för några år sedan.

Nästan 9 av 10 (mer precist 87%) av oss här i landet hyser stort eller ganska stort förtroende för forskare. Nivån är nästan bedövande konstant. Bara ett par gånger under det senaste årtiondet har det dalat lite, ned till omkring 80-procentstrecket.

Lite annorlunda är det i Tyskland och USA, berättade VA:s biträdande generalsekreterare, Gustav Bohlin, när han presenterade årets barometerresultat på Börshuset i Stockholm. Där visar aktuella mätningar på en viss nedgång.

Men observera att det svenska höga förtroende gäller forskare inom akademin. Industriforskare ligger en bra bit under, knappt 6 av 10 svenskar har högt eller ganska högt förtroende för den kategorin. Också det ganska konstant över åren.

Barometern skiljer på förtroende för forskare och för det arbete de utför, forskningen. Förtroendet för det senare ligger av någon anledning bortåt tio procentenheter under och mätresultatet är faktiskt lite lägre än förra gången (men skillnaden är inom felmarginalen).

Det vetenskapsområde som dominerar svenskarnas intresse är medicin. Nära två av tre har ett stort eller mycket stort intresse för det. Höga intressevärden visar också naturvetenskap och teknik. Inom andra områden ligger samhällsvetenskapen högst och har också ökat påtagligt.

Intressant nog visar barometern att mindre än hälften av de yngre (upp till 29 år) tar del av information om forskning ofta, definierat som minst en gång i veckan. Bland äldre ligger andelen över två tredjedelar. Inte oväntat skiljer sig kanalerna också åt – för yngre är det som man kan tänka sig sociala medier som dominerar medan de äldre håller sig till ”gammelmedier” som TV, radio och dagstidningar.

En yrkeskategori som finns med i barometern och som stigit rejält i uppskattning på senare år är vetenskapsjournalister. Mer än tre av fyra har förtroende för dem. Även nyhetsjournalister har gått upp i förtroende men från en väsentligt lägre nivå – idag ligger de på strax under en av två.

En specialfråga som barometern tar upp är AI, som fått så mycket uppmärksamhet det senaste året. Effekten av AI-rapporteringen verkar ha varit att de svarande blivit mer eftertänksamma – hälften har en både-och-inställning till AI:s välsignelser vilket är långt mer än förra gången frågan ställdes (2019).

Mätningen som är den tjugoandra i ordningen genomfördes under en och en halv månad med start i mitten på augusti. Lite drygt 1000 personer telefonintervjuades.

VA-barometern är ytterst intressant men väcker också många frågor. Vad räknar de svarande som ”forskning”? Hur mycket förstår man av forskningsrapporteringen? Givet att informationsvägarna skiljer sig så mycket – är det samma forskning och samma slags information som når alla åldrar? Vilka faktorer är det som i grunden styr förtroende och intresse – det man en gång lärde sig i skolan, Nobelpriser, personliga behov, fuskskandaler – eller vad? VA och andra som gräver i forskningen och dess funktion i samhället har onekligen en hel del att sätta tänderna i.

Här kan du ladda ner hela VA-barometern för 2023-24.