På ett år har de i åldrarna 16-29 år som säger sig ha ”stort förtroende” för forskning minskat från 81% till 66%. Samtidigt ligger förtroendet hos svenskarna i allmänhet kvar på samma höga nivå, 80-90%, som de senaste tio åren – just i år är resultatet 86%.

Vad som ligger bakom de yngres klart lägre förtroende kan man bara spekulera i: allmän pessimism, de ständigt påtalade sociala medierna med bland annat faktaliknande påhitt och påverkanskampanjer, tvivelaktiga förebilder – eller är det kanske tillkortakommanden i skolans sätt att erbjuda förståelse före vetenskapens förutsättningar och roll, dvs FORSKNINGSNÄTETS hjärtefråga ”vetenskaplig bildning”? Värt att begrunda i självkritisk anda för lärare, skolledare och skolpolitiker.

Från årets VA-barometer kan man också utläsa att andelen som anser att vetenskap har förbättrat livet mycket för oss stadigt gått ned. På tio år har den halverats till 25%. Men i andra vågskålen ligger då en ökning från ca 30% till 47% av dem som anser att vetenskapen åtminstone gjort tillvaron något bättre. I samma andetag bör också tilläggas att teknikoptimismen uppvisat en avsevärd kräftgång – 2022 trodde 69% på teknikens framtida välsignelser men nu är de bara 51%.

Bland övriga punkter att notera i barometern kan framhållas att ganska många anser att politiken hos just det parti de röstar på tar hänsyn till forskningen och dess resultat. Strax under hälften menar att den är ”lagom stor”. Lika stor andel, 45%, anser dock att politiker i allmänhet tar för liten hänsyn till forskning. Det är väl troligt att de flesta då i första hand har de andra partierna för ögonen.

Fakta
VA-barometern är en årlig undersökning av svenskarnas attityder till forskning som sedan 2002 genomförs av föreningen Vetenskap & Allmänhet. Här hittar du en kort introduktion till årets barometer (VA-rapport 2024:4) samt länk till en utförligare presentation.
Ca 1000 svenskar 16-74 år väljs ut slumpmässigt till en telefonenkät. Urvalet i årets enkät är ett miniatyr-Sverige med avseende på kön, ålder, typ av boendekommun och utbildningsnivå. Svarsfrekvensen ligger de senaste åren på 42-44%.
Årets frågor hittar du här. Intervjuerna har gjorts av Exquiro Market Research.