Använder du som lärare DN-serien ”Fakta i frågan” i undervisningen? Om inte, pröva det. Under sex år har journalisten Kristoffer Örstadius (bilden) grävt fram och rett ut vad som är sant och falskt i en lång rad aktuella ämnen, nu senast konsekvenserna av förkortad arbetstid. I tider när statschefer, partiledare och presidentkandidater, för att inte tala om s k bloggare, tar sig friheten att obekymrat torgföra diverse hittepå är detta en uppfriskande, och nödvändig, journalistik. Gammelmedia (vi gillar inte ordet) när de är som bäst.
Här ger vi lite bakgrund och ställer frågor till Kristoffer Örstadius.

Serien ”Fakta i frågan” kom till 2018. Under sina sex år har den låtit oss ta del av analyser av diverse ofta laddade frågor som stått i debattens rampljus: har barnfattigdomen ökat, hur är sambandet mellan alkohol och folkhälsa, har skjutningar blivit vanligare, kan vi lita på PISA, är det lönsamt med vindkraft, är utrikesfödda bidragsberoende, satsas det eller inte på skolan? Det har blivit ett 100-tal artiklar sedan starten.

I den allmänna debatten brukar svaren på den här sortens frågor ofta vara åsikts- eller känslostyrda. Meningsmotståndare i olika läger plockar inte sällan ut passande körsbär ur kakan och gör sina skräddarsydda tolkningar av statistik och iakttagelser.

Därför är det så viktigt att som ”Fakta i frågan” gå till botten med påståenden som är i svang och se saken från olika vinklar. Finns det alternativa tolkningar av data? Stämmer ett påstående eller inte? Går det alls att ha en säker uppfattning i rådande kunskapsläge?

Det här sättet att angripa en fråga är förebildligt. Det borde kunna inspirera alla som t ex ska göra sitt gymnasiearbete. Och då inte enbart i samhällsämnen – angreppssättet, analyserna och resonemangen kan mycket väl transponeras till NV eller humaniora. 

Ett extra plus är att forskare granskar metoder och resonemang i varje Fakta i frågan. Just nu är det två nationalekonomer, Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet (som varit med från första början) och Lena Hensvik, också professor, Uppsala universitet.

För sitt arbete tilldelades Kristoffer Örstadius redan startåret 2018 en välförtjänt guldspade av Föreningen grävande journalister. FORSKNINGSNÄTET frågar honom hur serien kom till och hur den var tänkt:

–  Vi startade ”Fakta i frågan” under valrörelsen 2018 för att sprida mer kunskap kring samhällsfrågor. Tanken var att projektet skulle avslutas hösten 2018, men vi har istället valt att göra det permanent.

Hur väljer du och redaktionen ämnen?
– Vi får många tips från läsare och kollegor. Ungefär hälften av ämnena bygger på tips utifrån. Men vi försöker också hitta frågor där det finns en tydlig konflikt i samhällsdebatten, frågor där vi märker att det finns ett intresse av att reda ut fakta. Jag kollar på alla partiledardebatter, både i tv och i riksdagen. Där fångar jag upp många tankar.

Får du och DN många reaktioner på analyserna? Vad för sorts?
– Ja, i stort sett varje publicering genererar ett 80-tal mejl från läsare. Vi märker också att artiklarna titt som tätt dyker upp i riksdagsdebatter och på tv. Ibland blir vi inbjudna till exempelvis Nyhetsmorgon för att berätta mer om granskningarna.

Vet du om ”Fakta i frågan” används i skolornas undervisning? I så fall, har du några exempel på hur?
– Jo, jag vet att det används ibland. Jag märker det inte minst på att elever ibland kommer fram till mig på gatan och berättar att de läst en artikel. Däremot vet jag faktiskt inte exakt hur det används. Inför val vet jag att några SO-lärare haft det som en central del i undervisningen där de gått genom stora samhällsfrågor med instuderingsuppgifter. Men jag vet faktiskt inte exakt hur det har implementerats.

Har du själv varit ute i skolor och berättat om hur du arbetar?
– Inte än. Faktagenomgångarna tar så lång tid att göra så jag hinner inte riktigt med externa framträdanden. Men ja kanske. Beror på form och så.

Olle Alexandersson

Fakta

”Fakta i frågan” är en DN-serie av Kristoffer Örstadius som granskar olika frågor i centrum för samhällsdebatten. Den har funnits sedan våren 2018. En förteckning över artiklarna i serien finns här och lärare på skolor som har avtal med DN kan komma åt dem denna väg, kanske med stöd av skolans bibliotekarie. Ett annat sätt är att gå via Mediearkivet (betaltjänst som många skolor och allmänna bibliotek abonnerar på).