SVT:s Uppdrag granskning spräckte häromkvällen upp med nyheten att vissa statsråd i sittande regering varit, ska vi säga, en aning hafsiga med uppgifter om akademiska meriter. Den journalistiska poängen med detta var att just denna regering fått beröm för att vara den med mest inslag av högskoleutbildade någonsin i Svea rike. Nå, hur är det egentligen med det, var den försåtliga grävfrågan.

För det första måste ju naturligtvis den som, i likhet med denna skribent, hyllar vetenskaplig bildning bli väldigt glad över att landets högsta ledning fäster så stor vikt vid akademin. Ungefär samma stillsamma glädje som den som infinner sig när statschefen överräcker ett antal Nobelpris till förtjänta forskare.

UG-granskningen visar bl a att akademiska meriter förefaller ha putsats upp något. Inte minst verkar studietiden ha blivit längre på papperet än i verkligheten (nåja, det finns ju mycket annat än studier att ägna sig åt vid en akademi). Har den möjligen varit så kort att ministern in spe inte hängt med ända fram genomgången av vetenskapliga grundprinciper?

Ett par av de basala av dessa principer är den nästan monomana omsorgen om fakta samt strävan efter största möjliga begreppsliga tydlighet och precision i de texter som kommer från pennor skolade i vetenskaplig miljö. Men, som Groucho Marx så riktigt konstaterade, det finns ju andra principer. Exempelvis de som politiker navigerar efter. Om man t ex ena dagen är i föreläsningssalen och den andra i kommunfullmäktige, som kan ha varit fallet för någon av ministrarna, kanske det liksom flyter ihop?

Nå, akademiska meriter är ett bekymmer förvisso även för andra regeringar och sannolikt i en del fall ett större sådant. I Tyskland var ju förr på tiden var och varannan man Herr Doktor och lite av det har väl överlevt. Så i den tyska regeringen är det inte konstigt att liknande det UG beskriver utspelar sig fastän uppflyttat till forskarnivån. Vissa, numera f d, tyska regeringsmedlemmar verkar ha insett att det kan vara bortkastad tid att själv forska ihop någon ”Kurze Einführung zu”, de har varit praktiska och i stället lånat från andra forskare, dock tyvärr stundom så till den grad att en omild omvärld tagit till p-ordet.

Denna skribent har tidvis om än i relativt modest skala utövat kallet som spinndoktor åt företag och organisationer (ännu ej inlagt i CV dock, ska se över detta) och bekymrar sig därför över en helt annan sak i sammanhanget: Var har de ansvariga kommunikatörerna fått för utbildning? Som gammal SpDr ser jag många möjligheter att tota ihop beskrivningar av akademiska meriter som både är snyggt uppblåsta och samtidigt oantastligt verifierbara när UG-gänget biter i hasorna. (Mitt konsultarvode är blygsamma 625 per timme exkl moms – euro alltså.)

Så i stället för ironiskt gnäll, här kommer ett förslag: Inför snarast på det för ändamålet lämpligaste lärosätet, dvs Läspe University i Grönköping (om det inte finns ännu så inrätta även det) en forskarutbildning med särskild inriktning på spinndoktorer. Målet ska vara excellens och vår nation bör sikta på internationellt ledarskap. Dit verkar det vara en bit. Nästa forskningsproposition kommer bl a att uppmärksamma bristyrken – och detta är uppenbarligen ett.

Olle Alexandersson

Inlägget är en kommentar av krönikekaraktär. Det som kan uppfattas som åsikter, fakta eller rentav smärre elakheter står för skribenten.

Anm:

”Spräcka upp”: Äldre murveljargong med betydelsen att ”gräva upp avslöjande omständigheter och publicera dem på framträdande plats i ett massmedium för att få allmänheten att sätta kaffet i vrångstrupen, gärna på grund av skadeglädje”. Skribenten inhämtade detta under tidiga år som frilansjournalist i landsortspress men har bara någon enstaka gång lyckats omsätta det själv i praktiken.

Grönköpings Veckoblad: Ett av Sveriges ledande samhällskritiska organ. Startat 1902. Utges 10 gånger per år. FORSKNINGSNÄTETS redaktör har i en annan roll tidigare uppmärksammat de orättvist förbisedda ståndpunkter inom det utbildningspolitiska området som framförts å ledarplats i veckobladet.

Uppdrag Gransknings program om ministrarnas CV sändes 21 februari 2024 och finns på SVT Play.