”Fel person avbildades.” Frilansgrävaren F. Gustav Zetter riktar allvarlig kritik mot redaktionen.

Nyligen berättade vi om den svenske filosofiprofessorn Martin Peterson, verksam vid Texas A&M University, som tvingats rensa i sin kurs ”Contemporary Moral Issues”. Bakom låg det senaste årets Trumpetstötar om olämpligt utbildningsinnehåll. Platon fick lov att opereras bort, i varje fall i de delar som har minsta anstrukning av genusfrågor, ett ämne som kan spåras i filosofens berömda dialog Symposion, Gästabudet.

Vi illustrerade artikeln (FORSKNINGSNÄTET 10 januari 2026) med en bild lånad från ett öppet fotobibliotek där vi sökt på ”Plato”. Det skulle inte ha gjort. Bilden föreställer av allt döma fel gubbe.

– Det här ansiktet tillhör inte alls den kände filosofen utan en kollega i en något lägre division, Zenon, påpekar vår ihärdige frilansgrävare F. Gustav Zetter. Det borde varje mellanstadieelev kunnat upptäcka, tillägger han syrligt, och att FORSKNINGSNÄTET missat detta är allvarligt.

Visserligen ser de antika gubbarna i torso- och annan skulturform förvillande lika ut, särskilt när de förlorat den bemålning som de en gång ska ha haft, men vi måste erkänna att Zetter denna gång har rätt i sak. En mellanstadieelev, eller för den delen en redaktionsmedlem, utrustad med ett kritiskt förstoringsglas kan faktiskt se att skulpturen på bild till och med är märkt ”Zenon”. Förutsatt att den inte är felmärkt, vem kan veta i dessa tider (se nedan).

Vi kan därför inte annat än lägga oss platt. Just vår eminente och skarpsynte frilans Zetter har full frihet att bita den hand som föder hen. Kan någon läsare som har ett bättre klassiskt väderkorn förse oss med en korrekt bildfil?

Zenon från Elea (ca 490–ca 430) filosoferade ett århundrade före Platon och är framför allt känd, kanske även bland en del mellanstadieelever, för sina paradoxer. Bland annat en som slår fast att den erkänt snabbfotade Akilles aldrig kan komma i kapp en sköldpadda som startar lite före honom. Det tål att tänka på men verkar inte helt övertygande så här i kölvattnet av ett OS.

Inte lika uppmärksammat är att Zenon också var en av de första som just påtalade otillförlitligheten hos våra sinnen och att vi därför inte kan lita på allt vi ser och hör här i världen (tydligen inte ens FORSKNINGSNÄTET, inflikar Zetter över axeln på redaktören). Vilket ju många efter honom instämt i, till exempel en annan halvkänd grek, Sextos Empeirikos, en bit in på vår tideräkning. Liksom även redaktörens gamle filosofilärare som en hel termin varje gång han stegade in i klassrummet och samtidigt som han sjönk ner i katedern ställde frågan: ”Kan vi tro på våra sinnen?”.

När vi lyssnar på den aktuella nyhetsrapporteringen från Kreml, Vita Huset m fl maktens boningar är det väl många av oss som är beredda att svara nej på den frågan.