Aktuella programserien ”Klimatkrisfrågan” i SR ger inte bara många klimatsvar. Den är också ett utmärkt studiematerial i konsten att formulera en fråga.

Konsten att fråga är en av FORSKNINGSNÄTETS käpphästar. Varför? Denna förmåga är en hörnsten i all vetenskap. I en maratonenkät med 139 medverkande – forskare, konstnärer, politiker, journalister, författare, företagare, kända och okända, svenska och utländska – har Anna-Karin Ivarsson skapat en sex timmar lång programserie i SR P1, Klimatkrisfrågan. Vid sidan av huvudsyftet, att belysa klimatkrisen från alla tänkbara vinklar, har hon också gett oss en sällsynt mångfasetterad exempelsamling i ämnet frågekonst.

”Jag har troligen gjort världens längsta radioenkät”, säger programmakaren själv i introduktionen av serien. Och så kan det mycket väl vara. Det måste ha varit ett hästjobb och det har pågått i flera år. Men resultatet motiverar verkligen ansträngningen.

Metoden har varit att be ett antal personer formulera en viktig fråga med anknytning till den accelererande globala klimatkrisen. Det har blivit till en jättebank av kloka frågor men också intressanta svar. Den som ställt en fråga har nämligen också fått i uppgift att försöka svara på den. En så bred samlad palett av klimatfrågans problemställningar saknar nog motstycke.

På detta ska man lyssna och naturligtvis i första hand för svarens skull. Men en, möjligen inte planerad, sidoeffekt är att vi här också fått ett utomordentligt studiematerial i konsten att formulera en fråga (ett av världens mest omfattande material i ämnet, kanske?). I vissa fall får man till och med höra hur den som formulerar sin fråga tänker högt, filar, och filar igen, på formuleringen och mödosamt kommer fram till en slutprodukt. Det är så det går till i vetenskaper också, i idealfallet.

En sann njutning är detta för en frågenörd och ett perfekt underlag för diskussioner i klassrummet och som stöd inför gymnasiearbetet och andra projekt. Samt inte minst i undervisning som siktar mot vetenskaplig bildning. Sådan bildning bygger nämligen i grunden också på en massa frågor sprungna ur en grundläggande nyfikenhet. Använd denna enastående resurs, och inte bara i samband med klimatdiskussioner! Lyssna på den med frågeörat också.

Olle Alexandersson

…

Fotnot

Här kan du lyssna på SR:s programserie Klimatkrisfrågan.
Ett annat tips inom området konsten att fråga är boken Frågvisare. Människans viktigaste verktyg. av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg (Volante, 2021), en handbok i den viktiga konsten att fråga med många vinklar på ämnet och många exempel. Kring bokens ämne samlade också Lars Mogensen för några år sedan en panel i SR:s Filosofiska rummet med rubriken Frågan är svaret! (6 maj 2022). Där medverkade Nicklas Berild Lundblad tillsammans med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi och förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed.

…

Efterord

Efter publiceringen av denna text råkade redaktören också, sin vana trogen, avlyssna ett nytt avsnitt av SR:s Spanarna (6 febr 2026), denna gång med Annie Lindmark, Per Naroskin och Dilan Apak varsamt modererade av programledaren Josefin ”Jossan” Johansson. Alltigenom mycket lyssningsvärt men i samband med frågekonst vill vi här särskilt peka på den gamle spanarräven Naroskins inlägg (nr två i programmet) som ger roliga och kloka aspekter på just frågor och frågande, bl a till den numera ständiga AI. Om du tänker förkovra dig, eller dina elever, i frågandets konst är detta en utmärkt och lättsam start. Och varför inte passa på att samtidigt avlära lite av påståendets konst. Som de flesta av oss verkar behärska så mycket bättre. Påstår, nej inte Pereira^*) utan FORSKNINGSNÄTETS redaktör, i all ödmjukhet.
7 febr 2026.

^*) En nördreferens som bara infann sig, till Antonio Tabucchis roman Sostiene Pereira (1994, på svenska Påstår Pereira, 1996), en stillsamt komisk och tankeväckande roman som även blev radioföljetong, saligen i åminnelse. Den handlar dock inte i första hand om påståendets konst utan om ett politiskt uppvaknande åren för spanska inbördeskriget.