Hoten hopar sig kring det öppna samhället

Västerlandets framgångsfaktorer, däribland vetenskapen, är under bred attack, menar Tomas Kåberger och Matilda Molander i ett inlägg i Sydsvenskan idag.

Bakom angreppet ligger krafter med ekonomisk makt och resurser att ta till våld. Men det verkliga problemet är ”alla som av bekvämlighet inte ingriper för att försvara samhällets institutioner – som rättsväsendet, skolan och medierna – och den frihet tidigare generationer offrade mycket för att uppnå” skriver de båda. En viktig utgångspunkt för dem är Karl Poppers klassiska men fortfarande högst aktuella Det öppna samhället och dess fiender (utgiven 1945). Sådana samhällen, de som inte på djupet kringgärdar människors frihet, har en potential för ekonomisk och social utveckling ljusår från totalitära och auktoritära, enligt Popper.

Med utvecklingen bort från öppna samhällen följer människor som skaffar sig orimlig strategisk makt, typ dagens tech-baroner i USA eller postsovjetiska oligarker. Eller varför inte vetenskapsfientliga statsledare som Trump eller pseudovetenskapligt färgade som Putin (jag tänker på hans historieskrivning och historiesyn).

Det måste vara sådana figurer författarna har i tankarna när de använder begreppet ”monster”, lånat från 1900-talstänkaren Antonio Gramsci som dog fängslad av Italiens fascistiska diktator Mussolini. Ordvalet för givetvis också tanken till 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes. Men kanske ännu mer till en nyutkommen bok av en brittisk forskare, Luke Kemp, vars titel innehåller namnet på ett annat monster, Goliath’s curse  (2025). Kemp beskriver med grundliga vetenskapliga belägg hur samhällen med ojämlika hierarkier, med tillgång på resurser som lätt kan stjälas, från guldtackor till persondata, och utrustade med monopoliserbara vapen, typ atombomber, bär på fröna till sin egen oundvikliga undergång.

Det från FORSKNINGSNÄTETS utsiktspunkt allra mest glädjande är att Kåberger och Molander tillmäter vetenskap så stor betydelse som verktyg för att bevara samhället öppet och fritt. I artikeln återkommer de flera gånger till den. Det brukar vi också göra.

Har vi rätt? Du som är lärare, ta med artikeln i Sydsvenskan till klassrummet och använd den som startpunkt för diskussion. Den borde passa in i ett flertal ämnen, från samhälle till teknik.

Olle Alexandersson

Fotnot
Tomas Kåbergers och Matilda Molanders artikel Det är en del av ett större angrepp på västvärldens framgångsfaktorer (Sydsvenskan 13 november 2025; öppen för läsning) hittar du här.



Upptäck mer från FORSKNINGSNÄTET

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.