Frilansmedarbetaren F. Gustav Zetter reagerar surt på vår artikel om råare ton i akademin. Rubriceringen lovar mer än vad texten håller, säger han irriterat.

Häromdagen publicerade vi ett referat av ett webbinarium om hat och hot i den akademiska världen, ordnat av Vetenskap & Allmänhets Resurscentrum för forskningskommunikation. Artikeln bar etiketten ”tips”, som så många andra artiklar och notiser här i FORSKNINGSNÄTET.

Med anledning av det har vi fått ett ampert inlägg från vår numera rätt välkända frilansmedarbetare, pseudonymen F. Gustav Zetter (som vanligt återger vi det i transponerad form för att vederbörande hens identitet inte ska kunna spåras med språklig AI-analys – för säkerhets skull påpekar vi också att varken Zetter eller andra medarbetare finns med i den nu läckta databasen från Miljödata).

Det Zetter ondgör sig över är just etiketten på artikeln. – Jag kastade mig över artikeln i förhoppning om att få lära mig åtminstone några nya okvädningsord och mobbningstekniker, skriver han uppbragt. Men det var bara de gamla vanliga allmänna tongångarna. Det är inte lätt att utveckla sina råare instinkter i dessa tider. – Mitt husorgan på området, Truth Social, börjar upprepa sig och vem vet hur det slutar för Flashback, konstaterar Zetter.

Redaktionen påpekar att ”tips” syftade på möjligheten att avlyssna den inspelade versionen av webbinariet. Samtidigt meddelar den att den har högt i tak, välkomnar såväl ris som ros och har fortsatt förtroende för sin trotjänare Zetter.