Sommarstipendiaternas presentationsmöte avrundar även i år FORSKNINGSNÄTETS sommarlov. I torsdags (21/8) samlades de som vanligt i Lund för avrapportering.

Sedan flera år är det tradition med ett eftermöte på Ekologihuset i Lund. Där huserar nämligen en av Forskningsnätets mest erfarna stipendiathandledare, Jessica Abbott, i år dock själv upptagen av andra åtaganden. Alla stipendiater utom en deltog och en rad fina och lärorika presentationer fyllde en hel eftermiddag. Nytt för året var en speciellt inbjuden gäst, professorn i idé- och lärdomshistoria, Sven-Erik Liedman som gav sin syn på vetenskapens betydelse för samhället och för var och en av oss, följt av ett samtal.

Årets fjorton stipendiater kom från S:t Petri skola i Malmö, Hässleholms Tekniska Skola (HTS), Pauliskolan i Malmö samt Nicolaiskolan, Tycho Braheskolan och Filbornaskolan i Helsingborg.

Sessionen leddes som vanligt av stipendiatverksamhetens mångåriga föreståndare, Marianne Almström. På plats fanns också hennes biträdande, Marie-Louise Raväng, som i september tar över som ordinarie föreståndare. Med på mötet var också en av stipendiathandledarna, Sajeevan Radha Sivarajan, docent vid SLU, och läraren i biologi mm Tomas Persson från Tycho Brahe.

Sven-Eric Liedmans medverkan var upplagd som en överraskning med kodord ”hemlig gäst”. Inslaget var menat som hyllning till Marianne Almström som i mer än ett decennium gjort en enastående insats för stipendiaterna. Men det kan också ses som en del i Forskningsnätet Skånes 25-årsjubileum. Det spelades in och vi hoppas kunna lägga ut det här i FORSKNINGSNÄTET, därför refereras det inte nu.

Först ut med en gemensam presentation var de tre stipendiaterna på nanovetenskap på Lunds universitet: Elsa Thelander, Tycho Brahe, Ingrid Frostgård, S:t Petri, och Albin Johannesson, S:t Petri. De kunde bl a berätta om spark ablation, en teknik för att skapa s k nanopartiklar. Tack vare den hade de lyckats para ihop guld- och silveratomer som annars skyr varandra som pesten. Resultatet blir en utmärkt katalysator. Flugögon som kunde flyga med hjälp av supraledning och nanostraws med stor tillämpning inom bl a cancerforskningen var andra punkter i deras rapport.

Vaiva Urbonaite, Tycho Brahe, och Carl Johansson, HTS, hade tillbringat sina två lovveckor på Hälsa och Samhälle på Malmö universitet. Där hade de fått stifta bekantskap med en lång rad metoder och tekniker för forskning inom bl a det medicinska området med delvis kryptiska beteckningar (som de redde ut): rSAMS, IRAS, NMR, Williamson Ether Reaction, masspektrometri, tunnskiktskromatografi, m fl (det finns inte utrymme att förklara vad allt detta är – den invigda förstår att det rörde sig om en intressant agenda, vi andra får gå till Wikipedia eller Nationalencyklopedin). Tillämpningar som solceller och biosensorer hade varit på tapeten, förutom de medicinska.

Ensam stipendiat hos SLU och forskarnätverket PlantLink (där Forskningsnätet Skånes allra första stipendiater togs emot sommaren 2012) hade Elvira Axemo, S:t Petri, varit. Här stod fotosyntesen i centrum. Ett av försöken gällde havreplantor. En lärdom som Elvira förmedlade var att växter precis som vi har både immunssystem och minne som hjälper dem att anpassa sig till att andra förutsättningar. Och så fick vi veta något som många kanske inte hört förut: Det är först från kl 14 svensk sommartid som bladväxter är i optimalt läge för många forskningsinsatser – ingen anpassning här, alltså.

Stipendiaterna i själva Ekologihuset, i ämnet evolutionsbiologi, var två i år, Matilda Wermel, Pauli, och Erik Randver, HTS (som tråkigt nog fått hastigt förhinder). Denna institution är nog riksbekant – ja, rentav världskändis – för sina mångåriga försök med inriktning på bananflugornas kärleksliv och andra privata beteenden. Men denna gång kretsade det till stor del till kring ett annat kryp, nämligen plattmasken. Den intressanta frågan var: Hur påverkar inavel produktionen av nya maskgenerationer? Inte särskilt bra, av allt att döma, om någon nu trodde något annat.

Service Management på Lunds universitets Campus Helsingborg har i flera år haft ett samarbete med dem som driver bl a butiker och restauranger i staden. Det handlar om förutsättningar för olika affärsverksamheter och om utvecklingsmöjligheter. Britta Buskqvist, Filborna, hade haft uppdraget att på egen hand göra enkäter bland sådana näringsidkare och deras kunder och denna gång handlade det speciellt om s k utsatta områden enligt den demografiska indelning som polismyndigheten gjort. Hur ska man skapa en ”utkantens attraktion” som den övergripande frågan lyder.

Historia är nytt som stipendiatämne. Ett forskningscentrum vid Lunds universitet med koppling till detta ämne är NORAH, North European Center for Research on Antisemitism and the Holocaust. Här deltog Clarissa Fast, Nicolai, i forskning om antisemitism och Förintelsen i svensk offentlighet och svenskt kulturarv. Det innebar bl a databassökningar och källkritisk analys kring tonsättaren Sven-David Sandströms rekviem “De ur alla minnen fallna…” och analys av hur begreppet ”Förintelsen” använts i pressen från 1980-talet. (Clarissa blev tvungen att avvika i förtid så inget foto hanns med. I gengäld kan du ladda ner hennes rapport och hennes presentation, båda bra exempel).

Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet är ett tvärvetenskapligt forsknings-, utbildnings- och utvecklingscenter. Här deltog Helin Sakiri, S:t Petri, och Helma Eidberg, Nicolai, i arbetet med att utarbeta informations- och utbildningsmaterial för de många som använder Humanistlabbets s k Mocap-studio för olika projekt (Mocap står för motion capture, dvs digitalisera rörelser hos t ex personer). FORSKNINGSNÄTET besökte dem på plats i studion i juni och då publicerade FORSKNINGSNÄTET ett reportage med bl a en liten inblick i hur man bygger avatarer.

Mira Kronström, Pauli, och Emil Wrzoncki, S:t Petri, hade också deltagit i forskningsprojekt i historia på Lunds universitet, Mira i projektet ”Fångar i bojor” och Emil i projektet ”Moved apart”. I det förstnämnda ingick att studera kontakten med fångar i krigstågen i början på 1700-talet och materialet bestod av årsböcker, brev och chiffermeddelanden. ”Moved apart” är en globalhistorisk studie, med fokus på 1600- och 1700-talen, av ”människors erfarenheter av separation i olika skeden i livet, separation i olika tid och rum, och hur erfarenheten av separation kommunicerades genom brev”. Fokus är 1600- och 1700-talen och geografiskt omfattas både Europa och Östasien. Emils uppgift här bestod till stor del av att gå igenom och transponera brev från svenskar i förskingringen.

Helhetsintryck? En eftermiddag med väl förberedda och genomförda presentationer, några verkligt lärorika timmar. Och så brukar sommarstipendiaternas presentationsdagar faktiskt alltid vara.

Olle Alexandersson
Foto: Marie-Louise Raväng (vinjettbilden Sajeevan Radha Sivarajan)

Fotnot
Forskningsnätets sommarstipendiater startade 2012 med två stipendiater hos forskarnätverket PlantLink (SLU och Lunds universitet). Stipendiet som nästan sedan starten bekostats av stiftelsen Oscar och Maria Ekmans Donationsfond ger gymnasieelever som gått ut årskurs 2 en möjlighet att vistas två veckor under sommarlovet på en forskningsinstitution och få delta aktivt i riktiga forskningsprojekt.
Stipendiaterna ansöker hos sin skola som gör ett första urval, därefter beslutar Forskningsnätet vilka som får stipendiet. I stipendiatens åtagande ingår att delta i ett förmöte, att skriva en kort rapport om tiden hos forskarna, att göra en muntlig presentation vid ett eftermöte samt att berätta för klasskamrater och andra elever hemma på skolan om erfarenheterna.
Stipendiet har under alla år varit mycket eftertraktat. Och uppskattat – många stipendiater har, bl a i samband med den årliga utvärderingen, framhållit att de fått en helt ny syn på forskning och vetenskap. Totalt t o m i år (2025) har stipendiet delats ut till 165 elever.