Harvard är ett av världens allra yppersta universitet. Som ett led i en oproportionerlig krigföring mot woke försöker nu Trumpadministrationen att dra undan mattan för denna institution. Det kommer inte att lyckas.

Harvarduniversitetet är en nationell klenod. På sin meritlista har det otaliga vetenskapliga landvinningar och 40 Nobelpristagare. Att Trump nu försöker knäcka Harvard är som om Macron annonserade en bomb under Louvren, Carolina Rediviva beslutar lägga Silverbibeln på årets majbrasa eller Botswana mal ner samtliga elefantbetar till potensmedel. Ett nationellt självmål. Kanske i sitt slag the greatest of all times, som det heter på trumpistiskt sälj- och nyspråk.

Men – om en annan av nutidens amatördespoter (jag säger bara Djingis Khan, Attila, Hitler, Stalin…), Putin, bara förstår maktspråk är lingua franca för Vita husets nya chef pengar, money. Och det har Harvard. De hade vid bokslutet den 30 juni 2024 fondmedel, endowment, som i dagsvärde uppgår till drygt 517 miljarder räknat i svenska kronor. Trumps Alexanderhugg på motsvarande drygt 22 miljarder kronor är i det sammanhanget bara en lite större loppa i pälsen. Och dessbättre lär det fortfarande finnas dollarmiljardärer som tror mer på kunskapens omvälvande kraft än på amsagor om hur en illasinnad omvärld berövat nationen på dess rättmätiga inkomster och dess storhet eller hur universiteten förpestats av jämlikhet.

Så FORSKNINGSNÄTET:s redaktion väljer att skratta. Mer behövs för att knäcka världens kanske främsta bålverk för kunskap. I varje fall för dagen. Men visst, det kan lyckas om den nuvarande björnligan skulle få hållas en längre tid. Sannolikt blir det inte så när miljoner USA-väljare vaknar upp till samma gamla rostbälte, samma gamla droger och husvagnsstäder och inser att de bara varit kanonmat för ett gäng drabbat av hybris. En självöverskattning som också hör hemma i divisionen the greatest of all times.

Glädjande att Harvarduniversitetets ledning vägrar rätta in sig i ledet. Heja, Harvard!

Olle Alexandersson
Texten är en kommentar som står för skribenten.

Fotnot

Harvard University, USA:s äldsta, grundades 1636 och är alltså från ungefär samma tid som Lunds universitet (1666).
Bland Harvards Nobelpristagare finns svensken Torsten Wiesel, som 1981 fick medicinpriset för sin forskning om synen och hjärnans informationsbehandling. Välkända andra Nobelpristagare från Harvard är den ena av DNA-forskningens fäder James Watson (senare även känd, och kritiserad, för idéer om intelligens och ras som kanske skulle ha en viss jordmån i det ideologiska klimat som nu vägleder USA), fredspristagaren Ralph Bunche, ekonomen Kenneth Arrow, fysikern Steven Weinberg och Claudia Goldin som fick ekonomipriset 2023 för banbrytande forskning om kvinnor och arbetsmarknad.
Vinjettbilden: En glimt av Harvard Memorial Hall (här som vore den omvärvd av Ragnarök men det har tekniska orsaker). Byggd i mitten av 1800-talet av tacksamma alumni.

Efterord
21 april 2025. Harvard University anger självt ett avsevärt högre antal Nobelpristagare, 162 (2024) med koppling till universitetet. Men då har alla pristagare som en gång studerat vid Harvard räknats med och vad vi förstår även forskare i projekt som drivs av universitetet.