Humorvetenskap har länge funnits med i forskningsplanerna men fått stå tillbaka av ekonomiska skäl. En läcka från ett digitalt möte förra veckan avslöjar nu en radikal omsvängning. Forskning får en huvudroll i det kommande Humorlyftet, en satsning av historiska mått som med start redan denna mandatperiod kommer att beröra snart sagt alla samhällsområden. Som en konsekvens får forskningsminister Johan Pehrson även portföljen som rolighetsminister, erfar FORSKNINGSNÄTET.

Läckan uppstod när möteslänken av misstag skickades till den FORSKNINGSNÄTET närstående grävjournalisten F. Gustav Zetter. Missen ska ha berott på att Zetter förväxlats med en handläggare av hundärenden på Jordbruksverket som skulle ha deltagit för att säkra ett djurrättsperspektiv.

Historiskt bred uppslutning

I mötet deltog ett stort antal myndigheter men även aktörer som partier och arbetsmarknadens parter. Stämningen ska ha varit hög. Zetter beskriver den närmast som fnittrig. Det gjorde det tidvis svårt att få en helhetsbild.

Zetter menar att mötet signalerar ett systemskifte. Vi kommer att gå från ett regelbaserat samhälle till ett humorbaserat, säger han.

Utnämningen av Johan Pehrson förvånar honom inte. ”Den [ett ord struket av red] skrattar ju för fan även långt under fyraprocentspärren”, som någon under mötet kommenterade saken, ovetande om att Zetter kunde höra detta.

Många delsatsningar

Satsningen får alltså namnet Humorlyftet. Till stor del riktar den sig till myndigheter, företag och enskilda personer som bedöms vara tråkigare än genomsnittligt. Men även de som har excellenta förutsättningar för humor kommer att få sin beskärda del. Sverige ska bli världens roligaste land senast 1 april 2030.

– Humorutsläppen ska till dess öka kraftigt men ändå bara till en lagom nivå, fastslog den enda närvarande regeringsrepresentanten.

Ett viktigt mål är att överbrygga generationsklyftor. Yngre generationer ska lära sig uppskatta s k gubbskämt och, för jämställdhetens skull, även gumskämt (förekomsten av de senare är dock omstridd inom humorvetenskapen). Och vice versa.

Som en katalysator i satsningen införs ett humoravdrag som Tidöpartierna redan gjort upp om. Även om, framkom det, SD i det längsta stretat emot. För att få rätt till HUM-avdraget måste man dock kunna göra troligt att man har ett starkt sinne för humor, t ex kunna dokumentera upprepade skrattattacker i samband med deklaration av reavinstskatt. Till och med finansminister Elisabeth Svantesson ska ha dragit på munnen åt detta initiativ, framkom vid mötet.

Mot avdragsförslaget invände Vänsterpartiets representant att det diskriminerar t ex alla som inte har någon reavinst. Medan Skatteverket i stället såg tekniska problem: ”Dra en vits går ju. Att dra av den är en annan femma”, framhöll dess representant som tyckte det vore bättre om avdraget begränsades till just en femma.

En viktig delsatsning gäller förebyggande hälsa. Bakom den ligger Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. ”Vi ska se till att hålla befolkningen skojfrisk” heter det i en gemensam broschyr som redan förelåg i korrektur.

Vidare kommer en humorombudsman, KulO, att tillsättas. Detta redan från start. Posten är dock inte tänkt för någon lustigkurre, framhölls det. I denna instans kommer allvarliga saker att hanteras. T ex vilka ord som är lämpliga i den väntade floden av ansökningar om humormedel.

Om detta blev det nämligen långdragen diskussion. T ex påpekade Livsmedelsverket att begreppet ”skämt” måste bytas ut, förslagsvis mot ”kortare spontan eller genomtänkt humoryttring”. Allmänheten kan annars få intrycket att myndigheter skulle solidarisera sig med spridning av matvaror som passerat sista förbrukningsdag, hette det från verkets företrädare.

En mindre men väsentlig detalj är ett riktat anslag till Sveriges Radio. Det ska gå till att bekosta återinförandet av satirprogrammet Public Service i P1.

Ingen kasernhumor

Försvarsmaktens representant avvisade helt den allmänna bilden att humor skulle vara begränsat till s k lumparskämt. Det är mer träffande [sic] att tala om ett hemligt vapen, framhöll hen.

Helt öppet beskrev hen ett projekt med täcknamnet ”Skrattsalva 2.0”. Det handlar om en ny typ av drönare bemålade med extremt lustiga emojer. Med AI-stöd kan de också – helt autonomt – dra en Norgehistoria på ryska med närmast perfekt prosodi. Meningen är att detta ska ge upphov till kramp i ansiktsmusklerna hos dem som försöker sig på en attack. Förmågan att sikta rätt slås då ut. Det är en form av biologisk krigföring som inte uttryckligen förbjuds i FN-konventionen från 1972. Simulering med indoktrinerade avatarer pekar mot förluster om nära 100 procent hos anfallande styrkor. ”Inte konstigt, kanske, så [ett ord struket av red] tråkigt som dom har där hemma”, var kommentaren.

Att utvecklingen av en svensk, eller möjligen nordisk, skrattbomb diskuteras är känt sedan en tid. Kom detta upp? Kanske, kanske inte, är det enda svar Zetter sträcker sig till med hänsyn till rikets säkerhet.

Forskning och utbildning dominerar

Det väntas uppstå akut behov av en ny yrkeskategori, ”skojare”, för att implementera Humorlyftet. Här räknar man kallt med betydande överströmning genom avhopp från mer ljusskygga delar av callcenterbranschen och t o m från trollfabriker. En avsevärd utbildnings- och omskolningsinsats blir därför nödvändig. Denna resurs kan tyckas outsinlig. Men den kommer inte att räcka. Flera nya gymnasier inför därför skojarprogrammet, och då inte bara bland friskolorna utan även t ex i kommunal regi (Alingsås och Staffanstorp nämndes här).

Men som framgått kommer alltså de största resurserna att läggas på forskning och högre utbildning. Mycket är nämligen ännu okänt om de effekter som humor kan få på sådant som försvarsvilja, tillväxt, migration, vård, skola och omsorg. Den nyss nämnda om- och inskolningen kräver utöver den klassiska humorologin att ett helt nytt ämne, humoretik (betoning på sista stavelsen) införs. Det är i dagsläget närmast en vit fläck. Etiska förhållningssätt är än så länge ovanligt inom humorsektorn.

Tysk Humorforschung uppges ligga i frontlinjen och humorforskarna söder om Östersjön blir därför en viktig samarbetspartner och inspirationskälla. Det kan förvåna men tysk humorvetenskap handlar långt ifrån enbart om öl och Lederhosen, som det påpekades från Vetenskapsrådet. Det kan, enligt representanten för Tysk-svenska Handelskammaren, lika väl röra sig om ”die Heringe der Ostsee”, något som dessutom, vilket många inte tänker på, kan få kritisk betydelse för livsmedelsförsörjningen vid kris eller krig vilket kraftigt betonades från MSB:s sida.

Anslagen till tråkig forskning kommer att skäras ner för att till sist upphöra helt. Nedskärningen kan gälla hela områden som inte uppfattas som ”politiskt kul”, PK2, ett nytt begrepp bland statsvetare. Exempelvis forskning om elsparkcyklar, invasiva svampar och ökad turbulens i lufthavet på grund av global uppvärmning. Den enda närvarande regeringsrepresentanten försäkrade dock att nedskärningen skulle ske under en längre övergångsperiod. ”Vi kommer inte att agera som musketörer”, hette det med anspelning på pågående effektivisering i USA.

Den allmänna uppfattningen är att svenska universitet och högskolor nu får en fjärde uppgift. Den blir den kanske viktigaste av alla.

Universiteten i startgroparna

Och akademin är väl förberedd, visar det sig. Mötets UKÄ-representant gav en rad exempel på långt komna initiativ.

Ett forsknings- och utbildningsprogram för practical jokes med digital inriktning förbereds hos Chalmers i Göteborg. I samarbete med Försvaret kommer en försöksstation för vågade skämt att inrättas på den gamla flottbasen i Berga i Stockholms skärgård. Inne på själva Kumlaanstalten ska ett konsortium bestående av fem högskolor samt Polisen och Kriminalvården anlägga ett centrum för galghumor där även intagna, frivilligt, kommer att få delta i olika försök.

På KI, Karolinska Intitutet, planläggs ett Nobelinstitut för sjuk humor. Dit förs den angelägna forskningen om dåliga och plågsamma vitsar liksom forskning och utbildning inom palliativ humor i livets slutskede. Och här har självfallet också ämnet underlivshumor en given plats. Som exempel på genomgående hög ambitionsnivå nämndes just beträffande sistnämnda att man planerar att rekrytera en av Sveriges ledande experter som första gästprofessor, radioprofilen Annika Lantz.

Dasshumor har däremot ansetts lämpa sig bättre för rent tillämpad forskning. Den kommer nu äntligen in i finrummet och får en egen försöksbassäng vid reningsverket i Henriksdal, Sveriges största. Avsikten är att uppnå synergieffekter med annan s k slurryforskning. Bassängen ska dessutom via verkets 18 km långa tunnelsystem förbindas med det omgivande samhället och kopplas direkt till ett landsomfattande system av medborgarforskare. Denna forskning blir därmed redan från början världsledande.

Ett nationellt humormuseum för gamla och slitna skämt inrättas. Förutom för forskning kommer det att vara öppet för allmänheten. Såväl Lund som Uppsala vilka båda anser sig vara roligare än den andra slåss om lokaliseringen. Även Skellefteå har legat på och erbjudit lediga lokaler men problemet där har varit att man åtminstone för tillfället håller sig för skratt. Det troliga är att museet hanteras som en ordinär regionalpolitisk fråga. Då ligger lokalisering till Grönköping mellan Hjo och Skövde nära till hands. Här finns såväl billig mark som en samlad kompetens inom humorfältet uppbyggd under mer än hundra år.

Geopolitiskt perspektiv utlöste

Humorforskare som FORSKNINGSNÄTET talat med välkomnar Humorlyftet. ”Vi har minsann inte haft det så kul de senaste åren”, säger en som vill vara anonym. Han har ägnat två tredjedelar av sin tid åt att skriva bidragsansökningar av vilka hittills en av fem gett utdelning. Normalt, säger han.

Forskaren konstaterar också att den omsvängning som sker har sin grund i en förändrad geopolitisk situation.

Den som blickar österut idag ser bara en tundra av för länge sedan förlorad självironi, säger denna forskare. Visst finns komiska glimtar (han nämner Lukasjenko på skridskor och Putin till häst med bar överkropp). Men nu är också USA på god väg att bli ”the laughing stock of the world”, enligt medierna.

Det kan uppfattas som ett nytt och farligt internationellt läge, säger forskaren. Men i själva verket öppnar det en historisk möjlighet för Sverige och Europa. Om vi med en väl avvägd humorinjektion lyckas underblåsa den uppkomna situationen kommer det att stärka vår del av världen. Det ger komparativa fördelar av stora mått. Detta är också huvudbudskapet i en färsk rapport från Konjunkturinstitutet, Kommerskollegium och Svensk Handel.

– Vi kommer helt enkelt att få skrattarna på vår sida. Inga tullar i världen kan stå emot det.

Fotnot

Aprilskämt kommer att förbjudas i lag fr o m 2 april 2030, det år då de nationella humormålen ska vara uppfyllda och aprilskämten därmed inte längre anses behövas. Denna kategori av humor har dessutom visat sig allt sämre uppfylla Konsumentverkets kvalitetskrav. De har också förorsakat många missförstånd och därmed onödigt lidande bland många som tagit dem bokstavligt. För att motverka ett troligen inflationsdrivande överutbud av aprilskämt strax innan förbudet träder i kraft har Riksbanken fått igenom kravet att HUM-avdraget tillfälligt dras tillbaka just då. För säkerhets skull införs i den nya lagen en paragraf som gör att den upphäver sig själv redan året efter, förutsatt att Lagrådet godkänner detta nya lagtekniska grepp.