Enligt The Economist (18-24 januari 2025, s 81; betalvägg) vänder sig mänskligheten i allt högre grad till astrologer. Enbart amerikanska Co-Star (som bl a erbjuder svar på fem frågor för det facila paketpriset av strax under tre dollar) har idag 30 miljoner användare. Covid19-pandemin gav en extra skjuts åt dem som söker kunskap om framtiden bland stjärnorna.

Tidningen uppger också att en undersökning visar att 70% av USA:s invånare tror ”delvis” eller ”starkt” på denna föregivna kunskapskälla. Mer än 60% av indiska InstaAstro, en kontaktkanal mellan allmänheten och praktiserande astrologer, hör hemma i den s k generation Z, internetgeneration vars medlemmar är födda kring senaste sekelskiftet och något decennium därefter. Det väcker förstås farhågan att skärmarna inte bara bidragit till svårartad morgontrötthet utan möjligen även till minskad resistens för pseudovetenskap.

Och nu gör alltså AI, denna mädchen für alles, sitt intåg i astrologin på bred front. De allra senaste framtidsstjärnorna behöver inte ens vara vidrörda av astrologhand, AI klarar att koka den astrologiska soppan på egen hand med hjälp av lämpliga astrologiska texter och input av rymddata. Man kan nästan fysiskt uppleva hur vinstmarginalen i stjärntydarbranschen växer.

Kombinationen av hi-tech och vidskepelse kan förstås förvåna. Men, som Economist är inne på, egentligen är det inte nytt. Gränsen mellan den urgamla charlatanvetenskapen och seriös astronomisk vetenskap var en gång porös. ”Hovmatematiker” – läs stjärntydare – som Kepler och Tycho Brahe gjorde också för mänskligheten banbrytande upptäckter. Om de i själ och hjärta trodde på astrologin eller bara lade ut stjärnor åt furstarna som ren födkrok är väl möjligen, ja, skrivet i stjärnorna.