Transpiranto är det ärevördiga Grönköpings svar på konstruerade världsspråk. En fin sak i denna kråksång är, enligt upphovsmannen, grundrektor Ludvig Hagwald, att transpiranto utvecklats för, som det heter, ”att främja fred och förståelse, såväl å det internationella planet som i det s.k. lilla livet i hemmets och skolans värld”. Därmed torde införande av transpiranto kunna utgöra en förbisedd universallösning på snart sagt samtliga skolans problem.

Särskilt framhålls att det i transpiranto inte existerar några glåpord eller allmänt otidiga glosor. Om hr Hagwalds språk blir obligatoriskt skolspråk kommer det därför att omöjliggöra den del av skolkrisen som kan hänföras till exempelvis verbal mobbning, bland annat i sociala medier, eller ovänligt tilltal av lärare. Ord skulle helt enkelt saknas för sådana tilltag. Det är i varje fall vad tidningen och hr Hagwald hävdar (GV nr 10, 2024, julnummer).

I all blygsamhet vill dock FORSKNINGSNÄTET påpeka att ytterligare något måste till. Utöver transpiranto krävs att vår käpphäst, vetenskaplig bildning, införs som obligatoriskt utbildningsmål.

Kombinationen av de två torde bli ett oövervinnligt koncept. Skolan kommer att förvandlas till en tyst, närmast sakral plats där eleverna böjer huvudet över pappersböcker, räcker upp handen, kramar sina kamrater och lärare samt för respektfulla samtal med alla, inklusive på fritiden med sina s k vårdnadshavare. Högsta strävan blir ett eget bord på Carolina Rediviva eller någon annan av kunskapens högborgar. På ett mer allmänt plan kan man räkna med att PISA-ångesten blir ett minne blott.

Transpirantoskaparen går emellertid ett steg längre än till skolan och konstaterar: ”[—] inga stater i vilka transpiranto vunnit insteg har någonsin gått i krig med varandra”. Hotelser och krigsförklaringar blir helt enkelt verbalt omöjliga, påpekas det. (En förklaring kan här möjligen vara att transpiranto än så länge inte verkar spritt i större omfattning utanför Grönköping. Red:s taktfulla anm.)

Mot denna bakgrund vill därför FORSKNINGSNÄTET för sin del utnämna en Linguaphonekurs (minns någon vad det var?) i transpiranto till årets julklapp detta år och de kommande åren. I förlängningen av detta förslag infinner sig osökt uppslaget att förära hr V Putin, en rysk president, just en sådan kurs, dock sedan det först säkerställts att sådant som ”NATO”, ”dekadent” och ”EU” klippts bort, i den mån dessa ord och begrepp skulle ingå i nuvarande version. Om nämnde president övergår konsekvent till transpiranto i tal och kommunikéer kommer, menar vi, de verbala förutsättningarna för fortsatt krigföring mot Ukraina, liksom möjligheter till nya krigsuppslag, att reduceras drastiskt. Vi menar att detta t o m vore väl så pålitligt som att lita till de halvkvädna visor om åtgärder som kommit från hr D Trump, en tillträdande amerikansk president (”amerikansk” ska här uttalas med kort a i såväl första som sista stavelsen).

När vi konsulterar en expert i kretsen kring FORSKNINGSNÄTET, hr kommunikations- och övertalningsrådgivaren F. Gustav Zetter, känd bland annat från sitt uppmärksammade inlägg i den så kallade skärmdebatten här i detta medium, höjer densamme dock ett varningens finger:

– Var inte för säker på att detta i och för sig snillrika grepp kommer att vinna framgång. Hr Putin är känd för sin närmast oöverträffade förmåga att hitta på både det ena och det andra. Med ett konstruerat språk i arsenalen kan han till exempel komma på idén att konstruera fram även ett transpiratoriskt imperium, vars nedgång och fall varit en av den moderna tidens största olyckor (att använda det mer träffande ordet, ”fiasko”, är belagt med femton års straffarbete, red:s anm).
 
– För att återställa detsamma till dess forna glans finns det stor risk att vederbörande snabbt återfaller till användning av andra och mer konkreta delar av sin rikhaltiga arsenal, varnar experten som tillägger att han också är skeptisk till ev ansträngningar angående vetenskaplig bildning i det aktuella fallet.

Självfallet måste man med ett självkritiskt öra lyssna till så tänkvärda invändningar. Vi väntar också med spänning på en kommentar från Veckobladets redaktion.

FORSKNINGSNÄTETS redaktion önskar för sin del ett gott nytt år genom
Olle Alexandersson

Fakta
Grönköpings Veckoblad har getts ut sedan 1902 (eller, för den som fördrar alternativa fakta, 1916). I såväl snabbfotad ögonblicksjournalistik som tålmodiga gräv speglar detta organ livet i Grönköping, en fiktiv ort belägen mellan Hjo och Skövde och, vid varje tidpunkt, förvånansvärt lik det samtida Sverige.
För övrigt är en prenumeration på GV en inte så tokig julklapp eller nyårspresent till personer med lämplig läggning. Kan göras via hemsidan/e-tidningen, ”Grönköpings Veckoblad – elektriskt organ för Grönköping med omnejd”.