Sverige ligger i främre delen av klungan och hamnar på runt tionde plats i den stora internationella undersökningen av åttondeklassares IT-kompetens, ICILS. Den har bl a mätt hur åttorna klarar av att leta upp och värdera digital information. I grenen CIL, kompetens att använda digitala verktyg som sökmotorer eller appar, ligger Sydkorea etta (Sverige tia) medan Taiwan toppar grenen CT, förmåga att klura ut och praktiskt omsätta digitala lösningar (Sverige är elva). I några länder omfattade undersökningen även AI i skolan men gällde då enbart skolledare.

I den förra mätningen låg uppåt 20% av eleverna i deltagande länder på vad som kan betecknas som inte eller knappt godkänt. I den nu presenterade mätningen, som möjligen definierar nivåerna lite annorlunda, sägs att uppåt hälften av de 130 000 elever i de länder som deltagit i testet har otillräcklig digital kompetens. Bara en sjundedel, 14%, har toppkompetens.

Men spridningen mellan olika skolor är stor i alla länder. Så även i Sverige.

5 000 skolor i de undersökta länderna har deltagit och dessutom har 60 000 lärare och skolledare svarat på frågor för att ge en bild av olika länders kringförutsättningar, t ex tillgång på datorer.

Över lag ligger kompetensen kvar på den nivå som uppmättes när ICILS-undersökningarna startade 2013. Inget land har blivit bättre än då och inte heller har några större försämringar skett. Men många fler länder deltar numera.

Det skiljer sig en del mellan olika grupper och kategorier. Så t ex har flickor en påtagligt högre kompetens i grenen CIL (”computer and information literacy”) som mäter sådant som att förstå hur datorer används, hur man söker information och producerar information och hur man kommunicerar digitalt. I den andra mätta grenen, CT (”computational thinking”) testas sådant som att lösa verkliga problem med datorhjälp, inklusive att förstå hur algoritmer och datorprogram konstrueras. I den grenen är pojkar en aning bättre.

I CT ligger Sverige precis på det internationella genomsnittet men på CIL en bra bit högre. Alla nordiska länder (Island var dock inte med) ligger alla på eller över genomsnittet i båda fallen (när det gäller CIL ligger samtliga avsevärt över).

AI-undersökningen visar bl a att skolledare ser störst möjligheter med AI när det gäller att öka elevernas intresse för att lära sig och att stimulera deras kreativitet. De tror att största nyttan för lärare gäller utveckling av olika undervisningsresurser som läromedel och lektionsmaterial. På minussidan ser de för elevernas del risken för att dessa snyltar på AI-genererat material, faller offer för faktafel och desinformation eller t o m blir AI-beroende och undviker att jobba själva. Lärarna tror de framför allt kan få svårare att skilja elevernas egna prestationer från sådana som är helt AI-genererade.

Fakta
Rapporten från ICILS 2023, den tredje undersökningen i sitt slag och den första där Sverige är med, kan laddas ned här (engelsk version). ICILS betyder International Computer and Information Literacy Study. Studien genomförs med femårsintervall, första gången var 2013. Bakom ICILS ligger en fristående internationell samarbetsorganisation, IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Ett 60-tal länder och deras institutioner för utbildningsforskning och utbildning är med i samarbetet. I Sverige genomförs ICILS av Skolverket.

IEA genomför också de mer kända återkommande internationella undersökningarna TIMSS (matematik och NV) och PIRLS (läsning). Den mest kända undersökningen, PISA (läsning, matematik och NV), genomförs dock av OECD men i den tyska delen har IEA en roll liknande Skolverkets.