Tankarna går till klassisk populärvetenskap typ Verdandis småskrifter eller Oxford University Press serie ”Very Short Introductions”. Dictionnaire amoureux är dock, i bästa franska mening, en smula annorlunda.

Det som vid första påseende låter som ett erotiskt lexikon, vad nu det skulle vara, är i verkligheten en faktarik och helt fascinerande serie monografier i olika ämnen.  Varje bok är en liten essäsamling där texterna är ordnade under olika uppslagsord från A till Z. En princip lär vara att varje bokstav måste vara med i varje bok och gärna ha mer än ett uppslagsord.

Det kärleksfulla, eller med ett kanske bättre ord passionerade, i dessa ”dictionnaires” (här nedan mestadels förkortat till DA) gäller attityden till ämnet. En passionerad författare (eller flera) är en förutsättning och kanske detsamma gäller på läsarens sida. Personliga preferenser har fritt utlopp. Även valet av ämnen från förläggarens sida, som det verkar.

För ämnena är många och skiftande, från katter till Camus.  Det kan vara en företeelse, ett begrepp, en ort, en epok, en person, ett vetenskapsområde. Det finns t ex ett DA om arkeologi, om matematik och om filosofi och ett, digert, om naturvetenskap. Jazz, rock, Chopin och franska chansoner har var sina DA. Liksom kända (kultur)personer: utom Camus t ex Proust, Flaubert, Montaigne och Joseph Kessel, även fiktiva som Tintin. Charles de Gaulle (vem annars) har t o m ägnats två DA. Såväl djävulen som Jesus samt påvarna och helgonen har sina.

Uppräkningen kan fortsätta: Ukraina, Ryssland, Baskien, olika öar, Loire och andra floder, la mer (havet), Venedig. Eller tennis, rugby och Tour de France liksom tåg, katedraler, kaféer, bilar och cyklar. I ett land där det verkar gå fler psykoanalytiker på 100 000 invånare än någon annanstans kan förstås inte heller ett DA de la psychanalyse saknas, dessutom skrivet av en de främsta kännarna, Élisabeth Roudinesco.

Att det finns ett DA om såväl la vie som la liberté får anses vara helt i sin ordning i en fransk utgivning. Något höjer man kanske på ögonbrynet inför ett par av de senaste titlarna: ett DA från 2023 som handlar om ”det smaklösa”, mauvais goût, ett annat om l’inutile, alltså det meningslösa eller kanske snarast onyttiga. Borde man inte omgående beställa sistnämnda?

Det gungar dock lätt under fötterna när man i listan hittar ett Dictionnaire amoureux des Dictionnaires och – håll i er nu – till och med ett Dictionnaire amoureux des Dictionnaires amoureux. Det sistnämnda kom för ett tiotal år sedan och innehåller smakprov ur andra DA.

Kommen så långt frågar man sig osökt: Har den svenska kommittén för kulturkanon gjort någon studieresa till det i fråga om bildningssyn fenomenala landet Frankrike? Eller åtminstone beställt hem det nyligen utkomna och säkert för oss alla mycket nyttiga DA som behandlar la bêtise (läsare helt utan franska i bagaget får denna gång själva leta upp vad det betyder, observera också att rådet ges i bästa välmening).

Försäljningen av den franska lexikonserien uppgår till en kvarts miljard exemplar – ja, varje år, alltså. Bästsäljaren är den om vin av kulturpersonligheten och legendariske TV-programledaren Bernard Pivot som gick bort tidigare i år: en tämligen färsk siffra är 140 000 exemplar. Flera andra titlar uppges ha sålt över 50 000.

Det är nära 25 år sedan det första verket i serien kom ut (Dictionnaire amoureux de la Chasse, vilket alltså handlar om jakt och särskilt dess historia). Den är nu uppe i ungefär 150 titlar. Denna skribent stötte först på serien för några år sedan i en understreckare i Svenska Dagbladet av litteraturvetaren och kritikern Birgit Munkhammar (23 november 2019, betalvägg). Den texten handlade om det DA som ägnas Stendahl men ger allmänt en mycket god bild av hur de här skrifterna är upplagda. Annars är det inte lätt att hitta omnämnanden i svenska medier.

Man skulle gärna vilja läsa de flesta av dessa DA från pärm till pärm, ungefär så som ett nyfiket barn grävde ner sig i Nordisk Familjebok, Svensk Uppslagsbok eller Bonniers Konversationslexikon på 50-talet, denna i många äldre minneskontor skimrande epok av kunskapstörst och oändliga sommarlov. Vem i denna generation minns inte den pirrande känslan inför förkortningen ”se d.o.”, se detta ord, en oemotståndlig och beroendeframkallande uppmaning att kasta sig över ännu ett uppslagsord. Okända dörrar öppnade sig, oväntade stigar röjdes. Men att klämma alla DA vore en livsuppgift och som att jaga sin egen svans. Det är inte ovanligt med DA på mer än 500 sidor – den tryckta versionen av DA de la science är på över tusen – och tillväxten kan numera vara ett tiotal titlar per år.

Dessutom, påpekar nu någon, är ju hela rasket på franska, ett språk som få bryr sig om att närma sig numera. Ja, det krävs vissa baskunskaper och bra språklexikon för att ta del av ett DA. De flesta av oss får acceptera att lästakten inte håller racerklass. Men det går nog att klara ett genomsnittligt DA med skolfranskan som grund. Och för den som har bråttom och använder sig av e-versioner finns ju alla dessa översättningsprogram, visserligen med sina brister.

Denna skribent har bara skrapat på ett litet hörn av DA. Favoriten är Dictionnaire de la Résistance, alltså från A till Z om det motstånd som växte de nazistiska inkräktarna över huvudet likt en förvildad köksträdgård under ockupationen av Frankrike 1940-44. Det är utan varje tvivel skapat av en passionerad kännare, Gilles Perrault, som skrivit många böcker i närliggande ämnen. Att läsaren i detta fall är i hög grad amoureux behöver kanske inte sägas. Detta DA startar med uppslagsordet abeille (en surrande honungsproducent) och den berömda lilla betraktelse där författaren och motståndsmannen Jean Paulhan liknar motståndaren vid ett bi inneslutet i din, ockupantens, knutna näve vilken den till sist med nödvändighet tilldelar ett stick. En struntsak, kanske, skriver Paulhan, men om det inte skedde skulle det snart inte längre finnas bin: ”C’est peu de chose [—]. Mais si elle ne te piquait pas, il y a longtemps qu’il n’y aurait plus d’abeilles.”

Sista uppslagsordet är slangglosan zazou, inte så avlägset släkt med vårt ”swingpjatt”. ”Les zazous” var de, mestadels unga, som till Vichytrognas avsky, demonstrerade en förkärlek för mode, musik och livsstil från USA. En del av dem drev gäck med ockupationsmakten genom att pryda sig med den av nazisterna påbjudna gula judestjärnan men i stället för juif, jude (och utan att vara det), plitade de dit ord som jazz, swing eller just zazou, som troligen syftar på en jazzlåt från 30-talet med liknande namn med den svarte sångaren Cab Calloway. Något som väl får betecknas som nördkunskap.

Just detta DA vore kanske en lämplig present till V Putin på hans 75-årsdag, om inte förr, innan han hinner förgifta vår värld och vår tid med ytterligare invasioner. (Det finns förvisso fler värdiga mottagare.)

Slutord: I den underbara serien Dictionnaire amoureux borde det gå att hitta många ämnesuppslag och värdefulla fakta för gymnasiearbetet. Du som läser FORSKNINGSNÄTET ibland vet redan att detta tips är en av våra käpphästar.

Olle Alexandersson
Inlägget är en personlig betraktelse. Åsikter står för skribenten.

Fakta
Serien Dictionnaire amoureux (du hittar alla titlar här) började ges ut 2000 och består idag (november 2024) av omkring 150 verk. Utgivare är förlaget PLON, ibland i samarbete med andra förlag. Serien finns i e-boksversion, för oftast under 200 kr per titel, men inte alla e-titlar är tillgängliga för köp i Sverige. Leta t ex hos Amazon/Kindle books eller Google Play Books.