Tillhör du de lärare som tipsar eleverna om att ta del av tidningsartiklar om vetenskap eller program från Sveriges Radios vetenskapsredaktion, UR eller SVT? Eller rekommenderar dem att göra detta till en vana? Då kanske du själv ska lyssna på ett frukostseminarium torsdag nästa vecka (14 november 2024) som ordnas av just Sveriges Radio, leds av den kända radiorösten Erik Blix och kan följas via nätet.

Seminariet handlar om villkoren för den vetenskapsjournalistik som varje dag måste hävda sig i kören av röster och ett nyhetsflöde som domineras av kriser, krig och annat elände. Utöver seminarieledaren deltar en representant för forskarvärlden och fyra praktiskt verksamma vetenskapsjournalister – du hittar mer på sidan Vad händer? där det också finns länkar till arrangörens egen information och till anmälan.

En intressant fråga i detta sammanhang är hur mycket av den vardagliga vetenskapsjournalistiken som går hem bland läsare, lyssnare och tittare. Grundfrågan är förstås om den alls når ut. Och, si så fall, blir den förstådd? Rimligt värderad av mediekonsumenterna med hänsyn till relevans och saklighet? Satt i ett sammanhang? Omtalad i fikarummet? Använd i vardagen?

Inga säkra svar finns. För sin del hävdade FORSKNINGSNÄTETS redaktör för en tid sedan i ett inlägg på VA-bloggen (utges av föreningen Vetenskap & Allmänhet) att svaren på frågorna i hög grad beror på vilken vetenskaplig bildning skolan erbjuder. Hans hypotes var att det finns mer att göra på den fronten. Vad anser du?