Ja, varför skall någon levande själ alls ägna sig åt historia? Över ett decennium har gått sedan historieprofessorn Dick Harrison skrev ner sina motiveringar för detta i sex punkter med kommentarer. Snarare än att ha åldrats framstår dessa punkter idag som än mer välslipade av historiens kvarnar.

Punkterna publicerades för tolv år sedan under rubriken ”Varför är historia viktigt” i Historiebloggen (16 aug 2012). De är alltså själva på god väg att sjunka ner i historiens djup, i detta fall dock den del av historien som det finns anledning att ständigt hålla i färskt minne.

Harrison återkom själv till de sex punkterna nyligen i kortprogrammet ”Dick Harrison svarar” (SR P1 4 okt 2024). Vi återger dem nedan men rekommenderar starkt att läsaren också går till radioprogrammet (6 minuter) eller bloggen för att ta del av hur historieprofessorn själv lägger ut texten om det omistliga historieämnet. Just det ämne som var på väg att utsättas för en förödande krympning på skolschemats Prokrustesbädd häromåret – minns ni det, apropå att fiska upp såväl visdom som dess motsats ur historiens flöden? Dessbättre inträffade inte den olyckan.

Innan vi går vidare till de sex punkterna – det finns faktiskt en sjunde också som Harrison nämner i förbigående i radioprogrammet: Historia är ”kul underhållning”. Det kan man hålla med om, med den lilla reservationen att ”kul” inte alltid är det epitet som först infinner sig – man kan t ex bara spekulera i hur framtidens historieskrivning om de dagar vi just genomlever kommer att te sig.

Här är punkterna som de formulerades i bloggversionen 2012:

(1) Historia är en reservoar av mänskliga erfarenheter.

(2) Historia skänker oss fördjupade insikter i världen runt omkring oss.

(3) Historia lär oss att ta ansvar.

(4) Historia är farligt när det missbrukas.

(5) Kunskap om historia och historisk forskning utvecklar vår känsla för källkritik.

(6) Historia stärker oss, skänker oss en tydlig identitet i tid och rum.

I bloggen och radioinslaget utvecklar Dick Harrison alltså dessa punkter ytterligare.

Förresten, varför inte skriva ut och spika upp professor Harrisons sex historieteser på väl synlig plats i skolan? Eller i lämpliga fikarum på Skolverket och Utbildningsdepartementet?

Olle Alexandersson