AI är inget lättfångat fenomen. Innebörden i begreppet har skiftat sedan forskaren John McCarthy myntade det för bortåt sjuttio år sedan. Strategierna för att utveckla fungerande AI har också växlat. I begynnelsen dominerade grepp som att kombinera logiska regler med fakta eller att arbeta med avancerade sannolikhetskalkyler. Numera är det mest neurala nätverk och träning av systemen på stora datamängder som gäller.

Hur AI-utvecklingen tagit sig ut beskrivs översiktligt i artikeln ”A short history of AI” som är första delen av sex i Economists sommarserie om AI (utgåva 20-26 juli s 57, betalvägg). Det är en lovande start på en serie som också utfäster sig att beskriva de senaste AI-modellerna, blicka mot AI:s framtid och även resonera kring etik och säkerhet.

Ytterligare en artikel har när detta skrivs publicerats. Temat i den är problemen med att träna AI-system med hjälp av all världens data – vad göra när vägs ände nåtts bland dessa data eller när upphovsrätten till texter och bilder anses bli överträdd?

Fakta
Economists AI-serie startade i numret för perioden 20-26 juli 2024 (volume 452, number 9406). Lösnummer av Economist kan köpas i välsorterade tidskriftsbutiker och kostar SEK 99. En digital årsprenumeration kostar SEK 2 990 men det är värt att undersöka om svenska gymnasieskolor omfattas av ”special offers for educators” som ger ett kraftigt rabatterat pris, SEK 747,50. Economist bedöms vara av stort intresse för de flesta skolämnen, från ekonomi och andra samhällsämnen till naturvetenskap.