Säg kvantfysik och många av oss känner hur hjärnvecken drar ihop sig. Vetenskapens värld är full av frågor som gör motstånd på det ena eller andra sättet. I senaste numret (25 maj 2024) tar New Scientist upp tolv mer eller mindre välkända sådana problem.

Brittiska New Scientist är en tidskrift som rör sig i stort sett helt inom naturvetenskapens domäner, möjligen då och då med någon utblick mot forskningsfält av typ arkeologi som använder mycket naturvetenskaplig och teknisk kunskap och färdighet. Samtidigt är denna tidskrift välgörande tillgänglig för läsare utan djupare bakgrund inom dessa områden eller inom matematik.

I senaste numret presenteras några vetenskapliga frågor och områden som utmanar tanken eller kräver nya och originella infallsvinklar.

Det första som tas upp är – vad annars? – själva tänkandet och hur det yttrar sig i hjärnan. Ett närliggande ämne är neurodiversitet, dvs hur hjärna och kognition kan visa upp många olika och kanske t o m underliga sidor men ändå hålla sig helt inom ramen för det friska psykets sätt att fungera.

Ett annat ämne som också tangerar hälsa handlar om att se på cancer som ett slags ekosystem, ett betraktelsesätt som en del har funnit mer fruktbart än traditionella perspektiv.

Den ständigt närvarande AI:n får givetvis också sitt avsnitt – vad är egentligen AGI, artificiell generell intelligens, och vad ska vi med den till? Många har nog ställt sig den frågan.

Intresserade av rymden kan läsa om s k friplaneter, på engelska ”rogue planets”. Det är alltså himlakroppar med planetegenskaper som susar omkring i universum utan att höra hemma i något speciellt solsystem. Ett annat ämne med en fot i rymden gäller frågan om sambandet mellan skala och verklighetsuppfattning – hur ska vi kunna ta till oss allt som finns mellan kvantpartiklar och hela stora kosmos?

Efter att ha fått den frågan belyst kan det nog vara dags för årets försök att förstå kvantfysiken och de där retfullt sammanflätande partiklarna som tycks sätta sig över ljuset hastighet och tala med varandra på kosmiska avstånd. Det ämnet behandlas i en artikel som utlovar att tala om hur det faktiskt fungerar. Det är verkligen på tiden.

Inom biologiområdet dyker en av de riktigt stora frågorna upp, den så ofta uppmärksammade och uppenbart livsviktiga biodiversiteten. Vinklingen är här att vi måste kunna mäta den på något bra sätt för att kunna rädda den. Mätning är ju inte alltid så populärt så detta känns extra utmanande.

Detta och några ämnen till är vad New Scientist erbjuder oss och det verkar vara som gjort för en längre stund i sommarens hängmatta. En annan livsviktig företeelse som dock inte tas upp bland vetenskapens mer svårbemästrade frågor, i varje fall inte i detta nummer av tidningen.

För övrigt anser jag att New Scientist bör finnas tillgänglig för alla gymnasie- och högstadieelever. Här finns många uppslag till gymnasiearbetet och andra projekt.

Olle Alexandersson

Fakta

Artikeln handlar om tolv tankeutmanande vetenskapsfrågor som presenteras i New Scientist 25 maj 2024 (utgåva nr 3492). Numret bör finnas i välsorterade tidningsbutiker bl a på vissa järnvägsstationer och flygplatser. En digital årsprenumeration kostar just nu strax över 1 500 kr och kan köpas i New Scientists webbshop. Där kan man även beställa lösnummer men som det verkar enbart i pappersform (just det här numret kostar 96 kr men notera att frakten går på nästan lika mycket).