Humaniora har det knapert. Både i akademin och i skolan har ämnen som historia och moderna språk haft en lång uppförsbacke. Vem minns inte när Skolverket försökte sig på – men dessbättre misslyckades – att i dra ett streck över all historia före 1700 – ett lågvattenmärke i svensk skolpolitik, som någon sagt. Samtidigt är humaniora oumbärligt. Inte underligt att tolv lärosäten gick samman för att bilda tankesmedjan Humtank, som idag består av fjorton universitet och högskolor och har ett 15-tal aktiva medlemmar.

Humtank vill vara en röst som ständigt påminner om att humaniora hör till kärnverksamheten i såväl forskning som skola. För att inte säga i varje liberal, demokratisk rättsstat. Den humanistiska tankesmedjan ger ut rapporter, deltar i evenemang och gör debattinlägg i pressen.

Många humanister gästar också skolor. Humanioraforskarna är, som det heter i en av Humtanks rapporter, ”ett samverkande släkte”. Faktiskt toppade dessa forskare ligan i akademins utåtriktade verksamhet – samverkan eller ”tredje uppgiften”. Nästan häften av dem hade ägnat sig åt förmedling av forskning enligt en rapport från VA, Vetenskap & Allmänhet, om akademins samverkan (G. Bohlin och M. Bergman, Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. VA-rapport 2019:8).

Varje år delar Humtank också ut ett pris till en akademiker som gjort stora insatser för att förmedla humaniora i samhället.

”Humaniora har en särprägel, men är inte väsensskild från annan vetenskap” heter det i en av Humtankrapportern (Humaniorastrategier i Sverige, 2022, sid 32). Så sant som det är sagt och verkligen något att tänka på, inte minst bland en del naturvetare som stundom har en tendens att inte räkna humaniora som ”vetenskap”.

Här ställer vi några frågor till en av Humtanks båda verksamhetsledare, Lovisa Brännstedt (bilden), själv forskare och doktor i antikens kultur och samhällsliv.

FORSKNINGSNÄTET: Vad är viktiga frågor för er just nu?

Lovisa Brännstedt:Överst på Humtanks agenda står frågan om finansiering, aktuellt inte minst med tanke på den kommande forskningspropositionen och den snedfördelning av resurser som har drabbat humanvetenskaperna. Minst lika angeläget är det att uppdatera bilden av humaniora och utmana gamla, föråldrade perspektiv på vad vi gör och bidrar med. Humanistisk forskning och utbildning står sig starkt! Exempelvis visar Forskningsbarometern 2023 att Sveriges citeringsgenomslag (andel högciterade publikationer) ligger som högst över världsgenomsnittet inom humaniora och vi vet att våra studenter får kvalificerade jobb efter examen.

Humtank startade 2014 så ni fyller alltså tio år i år. Kommer det att märkas på något speciellt sätt?

Vi kommer att uppmärksamma vårt 10-årsjubileum på olika sätt, bland annat genom att ge ut skriften Humanioras betydelse som kommer att lanseras i samband med en jubileumstillställning på Kulturhuset i Stockholm den 20 september.

Om du ser tillbaka på de här åren – tycker du att ni lyckats stärka humaniora? 

Det märks att vi nu har varit en aktör inom högskolesektorn i snart ett decennium, våra rapporter och utspel mottas väl och leder ofta till förändring. Vår förra rapport handlade exempelvis om humaniorastrategier, och nu har flera svenska lärosäten tagit fram egna sådana.

Hur märks ni i skolan?

Vi har gett ut och spritt broschyren Fantastiska ämnen och varför man studerar dem som vänder sig till högstadie- och gymnasieelever. Den har mottagits över förväntan och delats ut vid ett stort antal skolor runt om i landet. Vi samarbetar också med Vetenskap & Allmänhet på olika sätt, bland annat genom att delta i Forskarfredag, men våra medlemmar i tankesmedjan träffar också skolklasser, både på deras hemmaplan och i samband med besök på våra olika lärosäten.

OM HUMTANK – FAKTA OCH KONTAKT

Humtanks startsida hittar du här.
Här hittar du nuvarande medlemmar och här ser du vilka som tidigare varit medlemmar.
Hittills (februari 2024) har åtta rapporter getts ut av tankesmedjan, bl a:
– Humaniora i skolan (2021) där det bl a konstateras att ”humaniora” sällan används som samlingsbegrepp i skolan.
– Humaniorastrategier i Sverige (2022)). I denna rapport trycks bl a på humanioraforskarnas ledande position i samverkan, t ex med skolan (se t ex s 31).

Exempel på debattinlägg och evenemang:
– Humaniora i samhället. Turnéseminarium på Malmö universitet, Södertörns högskola och Umeå universitet hösten 2023 i samarbete med VA, Vetenskap & Allmänhet. Du kan se en inspelning från MaU här.
– Fler skolelever behöver veta vad humaniora är (Ämnesläraren, 14 april 2023).
– Humaniora finns överallt – utom i skolan (Svenska Dagbladet, 15 november 2021).
– Sverige måste värna den språkliga kompetensen (Göteborgs-Posten 28 november 2020).

Frågor? Då kan du du kontakta Humtanks verksamhetsledare Lovisa Brännstedt, Lunds universitet, lovisa.brannstedt@klass.lu.se, eller Linus Salö, Stockholms universitet, linus.salo@biling.se.

---