I gymnasiearbetet ska eleverna visa att de förstått åtminstone det grundläggande av hur vetenskap uppstår och hur den ska presenteras. Sex lektorer i Växjö och Värnamo hittade ingen lärobok eller hemsida som kunde hjälpa eleverna. De fick ta saken i egna händer och själva skapa ett läromedel som de publicerade på nätet. Idag har webbportalen Vägar till gymnasiearbetet fått många användare.

FORSKNINGSNÄTET har intervjuat en av författarna, Ola Österström. Ola är lektor i biologi på Katedralskolan i Växjö och undervisar i biologi, geografi och naturkunskap – här på bilden, från Ottenby fågelstation, visar han ringmärkning för eleverna på den exkursion till Öland som Katedralskolans NA-program gör varje år.

De andra fem författarna – samtliga lärare på antingen Katedralskolan i Växjö eller Finnvedens gymnasium i Värnamo – är Lars Arvidsson (geografi, samhällskunskap), Tomas Jemsson (fysik, matematik), Olle Larsson (historia), Martin Röllgårdh (geografi, samhällskunskap, historia) och Tobias Wirén (historia, religion, filosofi).

Här berättar Ola Österström hur portalen för gymnasiearbetet kommit till och hur den tagits emot.

FORSKNINGSNÄTET: Ni är alltså en grupp gymnasielektorer som skapat en portal för lärare och elever som ska ge dem stöd för gymnasiearbetet. Fokus ligger helt på vetenskapligt angreppssätt och vetenskapligt skrivande. Vad är det egentligen ni gjort?

Ola Österström: Vi har sammanställt vad vi ser som de viktigaste ingredienserna i vetenskapligt arbete och vetenskapligt skrivande, med en struktur som vi tror kan hjälpa eleverna i gymnasiearbetet. Men i ett vidare perspektiv kan portalen ge ett stöd för eleverna att bli högskoleförberedda. Det är ju syftet och en bärande del i examensmålen för de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Ett stort jobb som måste ha krävt många arbetstimmar!  Hur kom det sig att ni gav er på det?

Alla vi sex författare är lektorer och har arbetat med forskning tidigare. Så vetenskapligt arbete är något som ligger oss varmt om hjärtat. Vi upplevde att många elever hade problem med att skriva sitt gymnasiearbete. Lärarna hade också ett begränsat stöd, eftersom det inte fanns någon bok, trots att det är en gymnasiekurs på 100 p.

Hur finansierades det – har ni jobbat på lediga stunder eller fick ni uppbackning med timmar från era arbetsgivare?

Jo, vi har fått en del timmar och tidskompensation inom ramen för våra tjänster.

Är det här en unik satsning i landet eller har ni fått efterföljare, finns det idag fler portaler och hemsidor med liknande ambitioner?

Det har växt fram fler webbsidor och böcker efter att vi tog det här initiativet för bortåt tio år sedan. Men vi tycker att vår portal står sig bra, den spänner över alla stora aspekter av vetenskapligt skrivande och kan ge en hel del kött på benen till både elever och lärare.

Ni sex som ligger bakom portalen kommer från olika vetenskapsområden – naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora. Har det varit svårt att jämka ihop sig? T ex när det gäller skillnader i vetenskapliga angreppssätt eller presentationsformer.

Att vi kommer från olika ämnen har varit den stora styrkan i vårt team. Det finns likheter – men också ganska stora olikheter – beträffande hur man skriver vetenskapligt inom olika ämnesdiscipliner. Genom våra olika bakgrunder har vi kunnat täcka in mycket av denna variation.

Portalen är öppen för vem som helst. Har ni någon aning om hur mycket den används av lärare och elever utanför era egna skolor?

Ja, vi har haft 31 000 användare de senaste 12 månaderna och mer än dubbelt så många visningar. Tillströmningen följer ganska väl hur ett läsår ser ut. Då har vi inte marknadsfört portalen, köpt annonser eller adwords från Google, så det är helt organiskt.

Har ni fått några reaktioner utifrån?

Ja, och jag stämde av med två av mina kollegor också. Vi har fått en del reaktioner när portalen varit nere och det är bland annat gymnasieskolor och komvux som hört av sig när materialet saknats på webben. De reaktioner vi då fått är att de tycker att det är utmärkt och att de använder det aktivt med sina elever. Vi har också fått feedback i form av att bedömningsmatrisen använts som ett bra stöd, och alla kapitlen har upplevts som mycket användbara.

En kollega fick häromåret en kontakt som också är värd att nämnas. En doktorand i nordiska språk hörde av sig till honom och ville veta mer om ”det utmärkta material” som han stött på. Det verkar som om flera nivåer i utbildningsväsendet kommit i kontakt med och uppskattar materialet.

Hur har lärare och elever på era egna skolor reagerat på det här hjälpmedlet?

Vi har överlag fått positiv feedback. Strukturen är lättillgänglig och texterna utförliga vilket ger goda förutsättningar att sätta sig in i vad vetenskapligt arbete och vetenskapligt skrivande handlar om. Men upplägget ger också goda möjligheter för elever och lärare att få svar på specifika frågor.

Tycker elever i allmänhet att vetenskap är svårt?

Ja, det är många som tycker att vetenskapligt skrivande är svårt. Det vetenskapliga språket skiljer sig ju markant från vardagsspråket och språket i skönlitterära texter. I vetenskapliga texter förväntas man följa en specifik struktur, med inledning som beskriver bakgrund och frågeställning, material och metoder, resultat osv. Man behöver jobba en hel del med att både läsa och skriva sådana texter för att komma in i det. Eleverna har oftast begränsade erfarenheter av det, så många får jobba mycket med detta.

Har synpunkterna från användarhåll lett till att ni ändrat något?

Vi har inte direkt ändrat något i texterna, men vi har de senaste veckorna pratat om en uppdatering.

Har ni gjort något mer än själva portalen, t ex utbildning av lärare och elever?

Ja, vi har på våra skolor haft ett lite större ansvar för gymnasiearbetet och medverkat vid introduktionen av kursen för samtliga elever på skolan och vi har varit med och lett temadagar. Själv har jag t ex medverkat som gästföreläsare för elever på Tycho Braheskolan i Helsingborg, på inbjudan av Forskningsnätet Skåne.

På det plan ni rör er, gymnasiearbetet, kan man väl tänka sig att synen på vad som är vetenskap är ganska stabil. Men senaste året har ju åtminstone en ny faktor kommit till som många forskare anser ganska snabbt kan vända upp och ner på mycket av det vetenskapliga arbetet. Vi menar förstås AI-explosionen. Tänker ni arbeta in något om hur forskare kan använda AI?

AI är en stor utmaning som vi behöver beakta i allt skolarbete. Vilka fördelar kan denna teknik ge oss lärare och eleverna, hur kan vi motverka att elever hittar nya sätt att fuska med AI? Det pågår ständiga diskussioner och erfarenhetsutbyten. Här kommer vi kanske också att behöva inkludera ytterligare material i vår portal. Men vi har än så länge avvaktat.

Om du skulle peka på något i innehållet i portalen som du tycker är speciellt viktigt för elevernas förståelse av vetenskap – vad skulle det vara?

Alla kapitel innehåller viktiga delar av processen och slutprodukten. Så vad som är viktigast beror mest på vilka delar man som elever eller lärare vill ha mer information om. 

Går det att säga om elever som haft tillgång till er portal tillägnat sig mer vetenskaplig bildning än andra elever, sådana som inte haft motsvarande möjlighet – finns det några tecken eller belägg?

Vi har inte gjort någon konkret undersökning, men det vore verkligen intressant att göra. De elever som använt portalen visar ju i alla fall att de har en hög ambition att sätta sig in i det vetenskapliga arbetssättet.

Något mer du skulle vilja göra för att främja elevernas vetenskapsintresse och vetenskapliga bildning?

Alla möjligheter att komma i kontakt med pågående forskningsprojekt är oerhört värdefulla. Att få vara med på fältundersökningar, besöka forskningsinstitutioner med labb och att få träffa forskare och studenter på universiteten ger både viktiga insikter i denna verksamhet och väldigt mycket inspiration!

FAKTA om ”Vägar till gymnasiearbetet”
Här hittar du startsidan till portalen och här finns en finns en utförligare presentation av de sex författarna.